Vad dumt av mig!

Jag har gått runt och trott att jag har haft en rejäl vecka, en dålig vecka eller du vet, en sådan där dålig svacka. Men läste biverkningarna för tabletterna som min läkare skrev ut häromdagen och så stod det bland annat ” Insomningssvårigheter eller koncentrationssvårigheter, dåsighet, yrsel, huvudvärk, törst, svettningar. ”Vilket är lite av vad som har hänt med min kropp dessa fyra dagar som jag har ätit medicinen. Så dumt av mig att inte läsa på när jag fick medicinen i handen. Men man tänker inte att det är så viktigt att läsa hela bipacksedeln när man får medicin, för oftast så tänker man att läkaren skulle ha sagt något om det behövdes, men nej man måste försöka påminna sig själv att du faktiskt har ansvar för vad du stoppar in i din kropp och vad som kan hända.
Det är egentligen de jag tänkt skriva lite om för jag har haft sådan otrolig ångest de senaste dagarna för att jag inte får röka, eller jag får ju röka om jag vill för det är bara jag som kan bestämma det. Men jag vill inte hamna där igen att jag använder cigaretterna som en utväg i stället för att möta problemet och det är skit jobbigt att behöva hantera det.
I går satt jag nämligen och tittade igenom gamla bilder som jag ville skicka på framkallning och många av de minnena är kopplade till en Amanda som röker, och hon var ju så förbaskat lycklig – vilket jag inte kände mig som igår. Jag kände mig ensam, arg, frustrerad, ledsen och absolut inte lycklig och att se dessa bilder och koppla det till en rökande Amanda, så var jag väldigt nära på att springa till Ica Maxi och köpa mig ett paket.
Men i stället för att gå och köpa det där paketet då jag idag vet bättre, så började jag förhandla med mig själv, och bestämde mig för att bli en ”semester-rökare” för då har jag någonting att se fram emot, något att sträva efter. Vilket även betyder att jag kanske låter bli att röka fram till dess. Det vet man dock inte, ibland så undrar jag varför jag ens slutade. (Hälsan, känner lukt och smak, luktar inte illa. Finns säkert fler anledningar) Men jag saknar det och jag vet att jag måste försöka träna bort tankegången. Jag hoppas även att när semestern kommer så tänker jag ”Nej men varför ska jag röka? Har hållit mig rökfri i 7 månader, varför börja nu?” Men det kan jag inte svara på förrän då.
Så tillsvidare, folket.