Att älska något är att vilja låta den leva,
Jag har skrivit två inlägg om att vara rädd för att känna, för att vara ensam och för att aldrig vara tillräcklig för någon annan eller för sig själv. Men i detta inlägg så tänkte jag med mina egna ord tacka de människor jag älskar något så otroligt och som har fått mig att bli den personen jag är idag. Så jag bestämde tidigare idag att jag skulle skriva allting utan att nämna ett enda namn, utan läser du det här just nu och du känner att "det är så här jag tror hon känner för mig också", så har du förmodligen rätt. De är få människor som jag har nära inpå, och dem kommer alla att veta exakt vilka de är.
Detta år har varit extremt påfrestande för många av oss, året började med mycket sorg. Vi förlorade en fantastisk kvinna i familjen, och det var svårt att le de flesta dagarna. Men där var ni allihopa. Min stora familj som jag har fått vid födsel och med tiden valt ut, eller snarare att de har valt ut mig. Det är den stora familjen som jag är så glad att ha under tiden saker och ting är bra eller dåligt. Men vilket otroligt stöd ni har varit! Jag hoppas att jag har gett er detsamma och även kan ge er i framtiden.
Åh, jag vet att jag är rätt dålig på att säga hur mycket jag älskar er, men jag hoppas att jag kan försöka mitt bästa att visa och säga det till er varje dag som går. För att förlora sin mormor, försöka leva i verkligheten och hoppas innerst inne att hon bara kommer komma runt hörnet vilken sekund som helst har varit de jobbigaste jag än så länge behövt gå igenom och på samma gång gav det mig så mycket. Det gav mig en blick in i världen, hur jag vill att världen ska vara, hur jag vill se världen och hur jag vill att andra ska vara i världen med mig. Där var ni fantastiska, ni stod där bredvid mig och såg världen med mig. Ni levde med mig. Ni gav mig hopp. Ni gav mig kärlek. Ni gav mig världen. Och nu står jag här, jag ler de flesta dagarna för jag spenderar dom med er. Jag skrattar högt och njuter av att solen skiner. Jag njuter av att jag får leva en dag till, leva en dag mer med er. Tack för att ni är dem ni är!
Att älska något är att vilja låta den leva - och det är allting jag önskar åt er, att ni ska leva ett otroligt liv med allt bra och dåligt. Men även låta er själva känna de bättre sakerna och låta de dåliga sakerna försvinna från erat sinne. Kom ihåg att alltid låta dig själv leva, så kommer jag alltid stå där bredvid och älska dig.
Jag älskar er, min stora familj.